Aktionsdag
Aktipedia
En hel rad aktioner koncentrerade under en dag eller en vecka. De koordineras inom ett tema (till exempel aktionsdag mot arbetslöshet, eller internationell aktionsdag mot McDonalds) eller en form av mobilisering (olydnadsaktionsdag). Varje grupp ansvarar själva för sina aktioner och organiserar dem själva.
Fördelen med en aktionsdag är att alla kan delta på det sätt de själva vill, och ändå vara en del av helheten. I en stad kanske folk gör en aktion, i en annan en flygbladsutdelning, i en tredje hålls en manifestation och i en fjärde ockuperas en myndighetsbyggnad symboliskt. Genom att alla aktioner görs samtidigt blir genomslaget större.
Globala aktionsdagar
Från 90-talet och framåt har årliga trafikaktionsdagar hållits, för att synliggöra massbilismens roll för klimatförändringarna. Under aktionsdagarna har motorvägar blockerats, gatuockupationer genomförts, falska vägskyltar med sänkta hastigheter satts upp, trafikautomater försetts med "ur funktion (pga klimatet)"-klistermärken osv. Den 18 juni 1999 användes dessa erfarenheter från klimataktionsdagarna till att istället kalla till en global aktionsdag mot kapitalismen, J18, i Peoples Global Actions namn. Den följdes av aktionsdagen N30, 30 november 1999, med demonstrationer mot Världsbanken och WTO. Händelserna i Seattle den dagen blev startskottet på en våg av toppmötesprotester och globaliseringsrörelsens uppkomst.
Den 15 februari 2003 hölls den största globala aktionsdagen hitintills, mot USAs planerade krig i Irak och pågående i Afghanistan. Runt omkring hela jordklotet deltog 12 miljoner människor i antikrigsprotester,[1] varav över 100 000 demonstrerade i Sverige [2]. Aktionsdagen hölls efter ett upprop från European Social Forum i Florens 2002.
Globala aktionsdagskonceptet användes även för Euromayday-paraderna mot prekarisering på första maj, med spridning från Milano till resten av Europa.
