Personliga verktyg

Allmänna intellektet

Aktipedia

Hoppa till: navigering, sök

I ett avsnitt i Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin (Grundrisse) känt som Fragmentet om Maskiner från 1858 introducerar Marx begreppet det allmäna intellektet (eng: General Intellect). I passagen (som inte är något enskilt kapitel utan biten mellan sidorna 690 och 712 i Penguins upplaga från 1973) hävdar Marx att skapandet av rikedom så småningom kommer att bero allt mindre av arbetstid i produktionen och allt mer på teknologisk expertis och organisation, på kombinerat arbete. ”[H]järnans allmänna krafter” [1] blir centrala i denna nya produktion och uttrycks genom den ökade betydelsen av maskiner, av fast kapital, i organiserandet. Man skulle lite förenklat kunna säga, som Nick Dyer-Witheford gör, att det Marx siade om för ungefär 150 år sedan inte är något annat än vad som i våra dagar har kommit att kallas för ”informationssamhälle” eller ”kunskapsekonomi” [2].

Den autonoma marxismen har sedan fragmentet publicerades i den italienska tidskriften Quaderni Rossi 1964 hållit dess huvudtes som central, nämligen "att den nya kapitalismen framförallt bygger på en tillägnelse av den produktivitet som ligger immanent i vardagliga sociala relationer, i livet självt, så att säga (och då inte bara det liv som försiggår innanför fabriksgrindarna)" [3]. I denna nya kapitalism, säger Marx:

blir skapandet av verklig rikedom mindre avhängigt av arbetstiden och kvantiteten använt arbete, än av [...] vetenskapens allmänna utvecklingsstadium och teknologins framstegMarx, Karl. "Fragmentet om maskiner", Fronesis nr. 9-10 (Tema: Arbete) 2002, s 51

Teknologiska framsteg och kunskapen om dem är centrala för den nya kapitalismen vilket Marx diskuterar vidare:

Naturen bygger inga maskiner, inga lokomotiv, järnvägar, telegrafer, automatiska spinnmaskiner etc. De är produkter av den mänskliga industrin; de är naturligt material som omvandlats till verktyg för den mänskliga viljan över naturen eller för dess förverkligande i naturen. De är verktyg för den mänskliga hjärnan, skapade av den mänskliga handen; vetandets objektiverade kraft. Utvecklingen av det fasta kapitalet visar i vilken hög grad det allmänna, samhälleliga vetandet, kunskapen, har blivit omedelbar produktivkraft och den samhälleliga livsprocessen därmed själv kommit under det allmänna intellektets kontroll och omformats i överensstämmelse därmed. Den visar i vilken stor utsträckning de samhälleliga produktivkrafterna har producerat, inte blott i form av vetande utan också som omedelbara verktyg för den samhälleliga praxis, för den reella livsprocessen.Marx, Karl. "Fragmentet om maskiner", Fronesis nr. 9-10 (Tema: Arbete) 2002, s 53

Maskinerna, ”vetandets objektiverade kraft”, får kompetenta arbetare genom arbetarnas socialiceringsprocess. Den kunskap som arbetarna har tillängnat sig i sin tillvaro, kunskapen om hur maskinerna används, är den ”allmäna produktivkraft”[4] som framtår som ”produktionens och rikedomens stora hörnpelare”[5]. Kunskapen har blivit ”omedelbar produktivkraft” och är en social kompetens som används utanför den fordistiska fabriken (vars väggar verkar ha suddats ut), i den sociala fabriken av den samhälleliga arbetaren.

Eftersom kapitalet nu grundar sig på den kunskap som fås genom arbetarnas socialiceringsprocess, på det allmäna intellektet, är också arbetarna potentiella herrar över produktionsprocessen.

"Fragmentet" och det "Opublicerade sjätte kapitlet"

En annan (åtminstone för autonomisterna) viktig Marx-skrift är Den omedelbara produktionsprocessens resultat där Marx bland annat diskuterar övergången från den formella underorningen av arbetet under kapitalet till den reella. Denna text har även kallats för Det opublicerade sjätte kapitlet (då den egentligen skulle ingå i första boken av Kapitalet) och det sägs ofta att den och Fragmentet om maskiner kompletterar varandra [6].

Externa länkar

Noter

  1. ↑ Marx, Karl. "Fragmentet om maskiner", Fronesis nr. 9-10 (Tema: Arbete) 2002, s 52
  2. ↑ Dyer-Witheford, Nick Cyber-Marx - Cycles and Circuits of Struggle in High Technology Capitalism, 1999, s 485
  3. ↑ Arvidsson, Adam. "Grundrisse och det allmäna intellektet", Fronesis nr. 9-10 (Tema: Arbete) 2002, s 25
  4. ↑ Marx, Karl. "Fragmentet om maskiner", Fronesis nr. 9-10 (Tema: Arbete) 2002, s 52
  5. ↑ Marx, Karl. "Fragmentet om maskiner", Fronesis nr. 9-10 (Tema: Arbete) 2002, s 52
  6. ↑ Se till exempel Negri, Toni. Archaeology and Project: The Mass Worker and the Social Worker, 1982
Den här artikeln är hämtad från http://aktipedia.org/index.php/Allm%C3%A4nna_intellektet