Feminism
Aktipedia
Feminismen är ett samlingsnamn på de sociala och politiska rörelser och teorier som sätter tesen om att kvinnan, struktrurellt sett, är underordnad mannen och att denna över- och underordning måste bekämpas i fokus.
Den feministiska rörelsen brukar spåras till 1700-talet och framstående feministiska rörelser är bland annat det engelska militanta suffragetterna som under slutet på 1800-talet och början på 1900-talet ordnade massdemonstrationer och offentliga möten där de krävde rösträtt för kvinnor men även senare använde sig av mer militanta aktioner. Kampen för rösträtt för kvinnor men även utbildning och möjlighet till försörjning var central i början på 1900-talet. I Sverige beviljades kvinnor rösträtt 1921 vilket var flera år efter andra europeiska stater. Tidigt på 1900-talet började även olika grupperingar av feminism formas där den kommunistiska under Sovjet startade med Alexandra Kollontai i spetsen. De feministiska kamperna i Sovjet gav stor framgång som lika lön, rätt till utbildning och arbete i mansdominerade yrken som i industrin. I det kända ungdomshuset i Köpenhamn beslutades 1908 att 8e mars skulle vara en internationell kvinnodag tillägnad den feministiska kampen.
Först världskriget innebar en omdaning på synen på kvinnor - då många män var ute i krig var det brist på arbetskraft och kvinnor och barn sattes i arbete i industrierna. Med kvinnan som försörjare (och därmed inte beroende av mannen som försörjare) och som kapabel att utföra det som ansågs som mansyrken ändrades synen på kvinnan och motståndet mot feministiska krav som utbildning och rösträtt. Den kvinnliga rösträtten gick igenom i de flesta stater men när depression kom i slutet på 20-talet och kriget var över fick dock de flesta kvinnor återvända till hemmet. De feminstiska rörelsernas fokus blev nu på rätten till preventivmedel, sexualundervisning med mera.
Simone Beauvoir (som var en radikalfeminist) skrev boken Det andra könet 1949 och skrev om hur mannen i det patrikala samhället är normen och kvinnor inte definieras i förhållande till sig själva utan alltid i relation till män. I Sverige skrev Yvonne Hirdman 2001 Genus - om det föränderligas stabila former om kvinnan i förhållande till män som a-icke a, A-a eller A-B där a alltid står som mannen och kvinnan som i så fall icke-existerande, en deformerad man eller som något helt annorlunda än mannen.
Framtill 60-70talet och postmodernismens framfart var det främst uppgraderingen av kvinnor som var det centrala. Kraven var olika från olika rörelser men allmänna dagis och föräldraförsäkring, delad pappaledighet samt hårdare lagar mot våldtäkt och diskriminering var bland de krav som ställdes. Det var även runt denna tid som begreppet genus slog igenom istället för kön där genus skulle förklara hur kön skapades i våra sociala mönster och inte var något medfött. Senare med genusvetaren och marxisten Judith Butler kom även upplösandet av kön som något biologiskt medfött.
De olika feminstiska strömningarna kan dels delas upp mellan två större grupper - särartsfeminismen och likhetsfeminsmen. Särartsfeminismen ser kvinnor som biologiskt olika män men vill att de olika könen ska värderas lika, hemarbete ska värderas lika mycket som tradtionella mansyrken etc. De flesta liberalfeministerna är särartsfeminister. Inom likhetsfeminismen såg man kvinnor och män som lika och kön/genus som socialt skapat. Radikalfeminism, queerfeminism och anarkafeminism (alla anknutna till vänsterideologier) är exempel på olika grupperingar inom likhetsfeminism.
