Gerilla
Aktipedia
Bokstavligen "litet krig". Gerillastrategin är avsedd för att bekämpa en numerärt och militärt överlägsen motståndare. På grund av den assymmetri i styrkepositioner mellan de två lägren undviker gerillan situationer som innebär frontalkonfrontationer. Eftersom gerillan ännu inte är stark nog att vinna stora slag genomför den istället en mängd bakhåll och överaskningsattacker. Den måste använda list för att kompensera deras militära underlägsenhet: kamoflage, fällor, bakhåll, sabotage, avledningsmanövers...
Under 1900-talet identifierades gerillor med de nationella befrielsekamperna och det revolutionära kriget, som exempelvis mot franska armén i Indochina eller den kubanska revolutionen.
Che Guevara och andra gerillateoretiker betonade att stöd från befolkningen var av en avgörande betydelse. Det är fundamentalt att gerillakämparna skaffar sig detta politiska stöd, inte bara för att få uppbackning och fly undan att omringas av den reguljära armén, men framför allt för att en gerillas seger är omöjlig på enbart ett militärt plan. Ställda emot arméns överlägsna vapenarsenal kan gerillan i bästa fall demoralisera och utmatta motståndaren, men oftast inte besegra denna. För att segra måste den ta steget från ett militärt plan till ett politiskt, de väpnade kamphärdarna fyller bara funktionen att sätta igång en bredare utspridd resning i det civila samhället.
Idag har i västvärlden begreppet gerilla fått en metaforisk betydelse. Vissa av gerillans taktiker tas över men med andra "vapen", till exempel som i fallet med kommunikationsgerillan.
