Intervjuteknik

Kategorier: Tips & trix | Kommunikationsgerilla

Aktipedia

Praktiska tips när du blir intervjuad

Att tala i debatter, intervjuer, direktsändning osv. är INTE en dialog, inte ett samtal och så vidare, det handlar om att vi ska få ut viss information och att journalister ofta vill få ut annan information. Vi har ingen intressegemenskap men ibland måste vi spela på varandras planhalvor. De viktigaste punkterna är som följer;

• Lär dig två bitar information utantill, uttryck dem i några olika meningar och lär dig dessa utan och innan. Detta kallas för soundbytes och är lätt slagordsbbetonat, det ska vara slagkraftiga meningar som funkar som pratminus och som sådana uttrycker något som innefattar en bild av det vi vill uttrycka. Ha några olika varianter med samma information så du kan växla mellan dem och inte framstår som alltför robot-aktig och intränad.

• Lär dig statistik, siffror och debatt kring dina soundbytes. Dessa kallas för proofpoints och ger tyngd åt ditt resonemang samt får dig att framstå som påläst och kunnig, "Vi tycker att X, och undersökningar från SCB visar, som sossarna själv säger nuförtiden, som de arbetslösa som tillfrågades sa".

• Lär dig komma tillbaka till dina soundbytes Kallas för bryggor och innebär att man från alla möjliga frågor kan komma tillbaka till den poäng man själv vill komma fram till, "Det är intressant att du säger så, för som jag tidigare sa" "När man talar om arbetslöshet så bör man tänka på..."

• Klargör i vilken egenskap du talar; arbetslös, prekär, deltagande i en viss aktion, kvinna, iller osv. i denna kampanj gärna personligt men fortfarande som en individuell medlem av ett kollektiv med vissa bestämningar. Att vara personlig innebär inte att vara psykologiserande, det är inte en svår barndom utan isf en svår barndom betingad av en viss politisk situation.

Det finns några trick man ska vara medveten om som journalister ofta kör på;

• Ställa samma fråga flera gånger för att få olika svar, om man går på detta så kommer man bort från sina soundbytes och börjar svara på sätt man inte övat in och som därmed är sämre. Lösning är att komma ihåg sina bytes och att det inte är ett samtal där man ska vara trevlig och variera sig. Ett bra sätt att komma undan detta är att påpeka att de upprepar sig "som jag tidigare sa" "som vi varit inne på flera gånger" osv.

• Tystna efter en fråga, detta gör en nervös eftersom man börjar fundera på om ens svar inte var tillräcklig och så börjar man prata om saker man inte förberett med samma följd som vanligt, man kommer bort från det man kan. Det viktiga är att veta att detta är vanligt, och att det bästa är att tiga ut dem, det går inte att sända, visa eller trycka tystnad. Om det blir för obehagligt, upprepa soundbytes igen.

• Journalisten blir kompis, avslöjar information som han/hon egentligen inte skulle avslöja, visar att de har koll på vad man pratar om (åh, han är intresserad av oss på riktigt, en kamrat), skojar osv. Den här är rätt självklar, men var vaksam på den, journalister är duktiga på att få ut information, gör massvis med intervjuer och kan det bra.

• En variant är den lite barska journalisten, "var allvarlig nu, menar ni det där på allvar, det där låter ju osannolikt" osv. Tricket är att kunna sina saker bra, känna sig säker på det man säger och tro på det, inte bli osäker för att någon annan inte gör det.

Praktiska tips när du gör intervjuer

• Förbered dig. Skriv igenom vilka frågor du vill ta upp, skriv ner vilken ordning du ska ställa dem i. Börja med enklare frågor, uppgifter om namn, yrke. Ta gärna frågor som får intervjupersonen att lätta upp och börja prata. Ta svårare frågor, obehagliga frågor eller konfrontativa frågor i slutet då intervjupersonen är varm i kläderna och pratar.

• Frågor som börjar med "vad", "hur" och "varför" är öppna frågor som uppmuntrar intervjupersonen att beskriva med egna ord och utveckla resonemang. Undvik slutna frågor, dvs ja/nej-frågor. Jmf frågorna "Vad tycker du om det här?" (öppen), "Tycker du om det här?" (sluten).

• Spela in intervjun. För att bättre återge citat från intervjun och för att du som intervjuperson ska kunna koncentrera dig på att lyssna istället för att bara anteckna. Anteckna tankar, följdfrågor du kommer på, oklarheter, miljöbeskrivningar (som kan göra texten mer levande när du skriver artikeln).

• Under intervjun: Lyssna ordentligt på personen du intervjuar. Ställ följdfrågor. Gå igenom de frågor du antecknat och se till att du prickar av dem alla. Tycker du att du inte ordentligt fått svar på en fråga, ställ den igen ("Kan du klargöra/utveckla vad du menade med...")

• Efter intervjun: Vid renskrivning/genomlyssning, märker du att du glömde ställa vissa frågor, ta kontakt med personen igen och fråga om du kan få ställa några snabba följdfrågor.