Karavan
Aktipedia
Manifestation som rör sig en lång sträcka och som genomförs med olika transportmedel (buss, cykel, vagn, bil, tåg eller till fots). Den radikala karavanen kan under resans lopp stanna och hålla manifestationer på vägen, och möta nya människor. Karavanen i sig är ett medel för att sätta en kampanj, en idé i rörelse. Den har en riktning, men framför allt en resrut i etapper. Zapatisternas karavan till Mexiko City i februari - mars 2001, kallad den upproriska värdighetens karavan, var en symbolisk marsch mot huvudstaden. Men den hade även viktiga delmål att stanna vid, som i staden Nurio, där det hölls en nationell konferens för ursprungsfolken, som besöktes av en mängd representanter från Mexikos olika urbefolkningar. Zapatistkaravanen utmärkte sig också genom att hela tiden hålla offentliga föredrag för att försvara ursprungsbefolkningens kamp. Miljontals personer kunde därför följa med några enskilda etapper på resan, vilket även tusentals aktivister från hela jorden gjorde.
Peoples Global Action organiserade 1999 en karavan, Intercontinental Caravan (ICC), från syd, med en kärna beståendes av 400 indiska bönder, upp till G8-mötet i Köln den 18 juni, för att avslutas på den globala antikapitalistiska aktionsdagen framför makthavarnas toppmöte.
Karavanen kan hjälpa till att cirkulera och förbinda kamper så de blir gemensamma: Indymedia har till exempel organiserat karavaner där de rör sig igenom kämpande områden där kommunikationen har varit svår att genomföra. De reste igenom Sydamerika under vintern 2002, sedan i Palestina i april samma år för att utveckla och hjälpa till med olika lokala alternativmedia.
Karavanen kan vara ett sätt att förbinda olika områden i samma land, för att visa på de skarpa kontrasterna när dessa hamnar på samma plats. Så har tanken till exempel varit med förortskaravanerna, "klassresan", som hållits i Stockholm (2000) och Göteborg (2003 [[1]], 2007 [[2]]), där man organiserat en demonstration med förortsbor och förortskultur i rikemansgetton.
Gatans parlament beskrev taktiken i kallelsen inför Osynliga partiets Reclaim the city i Stockholm 2006: "Vi uppfann inte de motsättningar som kom till uttryck, men när förorten tar sig in till centrum, när de poler som är skilda möts, då blir en annars dold antagonism synlig. Om Stureplan automatiskt går sönder när tillräckligt många förortsungdomar samlas, säger det något om tillvaron för oss. Det säger något om rika och fattiga, något om var möjligheter och konflikter finns."[3]
