Svarta blocket
Aktipedia
Inför den första maj 1980 kallades det till en anarkistisk förstamaj-demonstration under parollen "Anarki = Frihet, kom alla till det Svarta Blocket" i tyska staden Frankfurt-Meinz. Detta samlingskoncept spred sig i Tyskland och blev synonymt med anarkistiska, feministiska och autonoma sammanhang, och fick sitt innehåll utformat och kom till uttryck på demonstrationer i form av självorganiserade svarta block. Att uppträda enhetligt och militant i svart fyllde inte bara funktionen att vara ett skydd mot repressionen utan var också ett överskridande av könsspecifika kännetecken och en avgränsning mot de marxistleninistiska partierna. Svarta blockets praktik var alltid tätt sammankopplat med konkreta politiska mål, som kunde uppnås under en demonstration.
Svarta blocket, precis som alla andra demonstrationsblock, är inte en organisation eller en enhetlig permanent grupp, utan en taktik. Det är en fri "logo", en öppen samlande beteckning. "Det finns inget program, inget projekt och inga medlemmar i det svarta blocket. Men det finns politiska föreställningar och utopier, som avgör våra liv och vårt motstånd. Detta motstånd har många namn. Ett av dem är: det svarta blocket." (från tyska tidningen Vollautonom nr 4, 1980/81)
Ett svart block baseras på ett antal vängrupper som samverkar för att göra en aktion tillsammans. Bland de gemensamma beståndsdelarna finns framför allt att klä sig i svart. Svarta sjalar och skidluvor döljer ansiktena och bevarar deltagarnas anonymitet, för att försvåra repression.
Aktionsrepertoaren för det svarta blocket inbegriper materiell skadegörelse av egendom (krossande av fönsterrutor, sabotage av bankomater, kastande av molotovs), självförsvar mot polisvåld (befria gripna, kasta tillbaka tårgaspatroner, stenkastning, barrikader) och graffiti på väggarna i de befriade zonerna.
Från den operativa synvinkeln kännetecknas svarta blockets grupper av en hög mobilitet (spridnings och svärmtaktik) och av deras stora förmåga att anpassa sig till polisens nya taktiker.
Det som benämts som svarta blocket-taktiken började användas i Tyskland i början på 80-talet, i demonstrationerna mot kärnkraft och bygget av militärflygplatsen i Frankfurt. Framför allt kom svarta blocket-taktiken att förknippas med husockupantrörelsen i Tyskland, Nederländerna och Danmark. Även i Sverige togs taktiken under senare delen av 80-talet över av husockupantrörelsen, som i media till en början kom att kallas "svartluvorna".
Inspirerade av de tyska autonoma lanserades taktiken i USA under första Gulfkriget, då svarta blocket angrep Världsbankens lokaler i Washington under en antikrigsdemonstration 1992. Sedan protesterna mot WTO-mötet i Seattle 1999 har det svarta blocket som en radikal del av globaliseringsrörelsen inte gått att förbise. Militanta motståndsformer, som Seattle, Prag, Göteborg och Genua varit omöjligt utan, syns återigen och har genom det svarta blocket fått internationell uppmärksamhet. Belägringen av hela innerstäder genom svarta blocket har inget gemensamt med fredsdemonstrationerna och tron på att en annan globaliserings ska kunna uppnås genom att försöka övertala de multinationella företagen och försöka vädja till deras förnuft. Svarta blockets betoning på motstånd har gjort att dessa andra försökt avgränsa sig ifrån och gärna försökt stämpla svarta plocket som "provokatörer".
