Syndikalistiska ungdomsförbundet
Aktipedia
Syndikalistiska ungdomsförbundet är en syndikalistisk ungdomsorganisation (bildat 1993), efter inspiration från Sveriges syndikalistiska ungdomsförbund (1930-1955). Organisationen är fristående från Sveriges arbetares centralorganisation, SAC-Syndikalisterna, men bedriver ett tätt samarbete.
Historik
Det moderna SUF föddes in i ett 90-tal då eliternas krig mot arbetarklassen lade i överväxeln. Massarbetslöshet, privatiseringar, inhumanare invandringspolitik och ett hårdare socialt klimat mötte de tre SUF-klubbar som oberoende av varandra dök upp 1993. Uppsala, Gävle och på Gotland beslutade snart att bilda en federation. Aktivisterna ville ha mer fokus och organisering i den frihetliga kampen mot orättvisor och för ett bättre samhälle, en organisation öppen för alla. Man tvingades att ta tag i allt från grunden - återuppbygga den folkrörelsetradition som årtionden av socialdemokratiskt expert- och ombudsmannavälde med glädje lagt i graven. Vänskapliga relationer till den syndikalistiska fackföreningen SAC fanns där redan från början, men SUF är inte formellt dess ungdomsförbund och har därför en hög grad av självständighet och handlingsfrihet - två grundbultar i det frihetliga ideologin.
Med Samordningsgruppen (SOG) var byggandet av den nya ungdomsrörelsens demokratiska strukturer inledd. 1995 biföll det årliga Landsmötet en motion om att man skulle börja ge ut en internbulletin vid namn Storm (döpt efter klassiska SUF:s utåtriktade tidning). Mycket viktigt var också startandet av den radikala ungdomstidningen Direkt Aktion, som fick sitt redaktionssäte i Stockholm. I den har man genom åren kunnat läsa intressanta reportage om klasskampen i Sverige och utomlands, nyheter om aktuella händelser, avslöjande reportage om bland annat den kristna högern, intervjuer med kända band som bob hund och vassa krönikor med udden riktad mot centralism och auktoritetstänkande. 1998 bildades Internationella Kommittén för att underlätta kontakterna med de växande frihetligt socialistiska och andra progressiva rörelser utomlands. Samma år startades även Propagandakommittén, med syfte att förse federationen med sammanhängande utåtriktad information.
De första åren präglades också av Vitt Ariskt Motstånds, VAM:s, och liknande högerextrema gruppers våldsamma och kriminella aktiviteter. SUF prioriterade naturligtvis kampen mot fascisthögern högt och styrkan satt i massmilitans, demonstrationer, information och civilkurage. Kampanjer mot abortmotståndarna inom den ultrakonservativa kristna rörelsen bedrevs. Diskussionen om könsroller och makt fördes högljutt. Debatt och aktion mot sexismen i samhället hjälpte till att återigen föra fram feminismen på den allmänna dagordningen. I allt större växande skaror kunde man nu se rödsvarta fanor och banderoller med texter som "facklig kamp utan pamp" på landets gator på arbetarklassens dag - första maj. I många städer organiserade skolungdomen sig i skolgrupper och studentsyndikat, och SUF deltog i många av det sena 90-talets elevstrejker. Ungdomsförbundet blev känt som en av Sveriges snabbast växande politiska ungdomsorganisationer.
Under parollen "du kan inte rösta bort Wallenberg" gick ungsyndikalisterna ut på skolor och torg för att påvisa att även om det finns många val på röstsedeln så finns det enda alternativet där inte skrivet - nämligen den konfrontativa fackliga kampen. Så fort slipsfascisterna i de högerextrema partierna som drömde om att få en maktposition i svenska kommuner och i riksdagen höll torgmöten fanns ungsyndikalisterna där med flygblad. Man avslöjade deras kopplingar till naziströrelsen och visade styrkan i begreppet "internationell solidaritet". Syndikalismen är och förblir en av de auktoritära ideologiernas huvudfiender. Samtidigt uppmärksammade klubbar i hela Sverige faran i att bygga ett Fort Europa, genom till exempel accepterandet av Schengen-avtalet.
Under sommaren 1999 drev SUF tillsammans med SAC en kampanj för Europamarschen i Köln, under vilken man bland annat ockuperade arbetsförmedlingar för att protestera mot regeringens omöjliga ekonomiska politik. 35 000 människor slöt upp i Tyskland utanför Europas och G8-ländernas lyxiga konferenscentrum, ett halvår innan globaliseringsrörelsen på allvar trädde fram i strålkastarljuset när man blockerade Världshandelsorganisationen WTO:s toppmöte i Seattle. 3 år senare deltog som ett resultat av idogt gräsrotsarbete totalt över 40 000 personer i helt fredliga demonstrationer i Göteborg, som stod som värd för EU-toppmötet. Kraven man förde fram var bland annat rätten att vidta fackliga sympatiåtgärder över gränserna, stoppa attackerna på arbetslösa - nej till tvångsarbeten utan riktig lön och en radikal arbetstidsförkortning med bibehållen lön.
SUF idag
Allteftersom har SUF kunnat fokusera allt mer på den grundläggande ekonomiska kampen för en bättre vardag och ett friare samhälle. Grundkurser i facklig kamp riktade till gymnasieungdomar på väg ut i arbetslivet, information om din rätt på sommarjobbet och direkta aktioner som den framgångsrika kampanjen planka.nu i Stockholm är exempel på sådana aktiviteter. Den generation ungsyndikalister som var med och startade SUF har aktiverat sig inom SAC och där bidragit med värdefull energi, kunskap, framåtanda och radikaliserat den fackliga kampen.
Naturligtvis har de nationella kampanjerna kompletterats idogt lokalt gräsrotsarbete som tidningsförsäljning, bokbord, föredragsanordnande, studiecirklar, manifestationer och kreativa aktioner. Idag finns SUF på ett 40-tal orter i landet, från nord till syd.
