Vängrupp
Aktipedia
En vängrupp eller affinitetsgrupp är en grupp av personer som har beslutat att tillsammans genomföra en direkt aktion eller hålla ihop under en demonstration. Denna grupp kan bestå av mellan fem till femton personer, som delar en gemensam strategi och känner ett ömsesidigt förtroende för varandra. I större aktioner fyller vängruppen en funktion att se efter varandra, backa upp varandra och om medlemmar grips så arbetar de andra för att försöka hjälpa personen utifrån. Inför större aktiviteter kan det vara bra att sätta ett provisoriskt namn på vängruppen, så att om folk sprids ut i en folkmassa kan man ropa gruppnamnet för att samla alla, utan att behöva ropa sina vänners namn.
De olika vängrupperna kan efterhand formera sig i "block", som motsvarar gemensamma aktionsformer, vilken nivå av risk man är beredd att ta, vilka målsättningar man har osv.
Varje vängrupp är autonom i sina beslut. Under en aktion kan vängruppens medlemmar samlas för att analysera situationen och fatta ett gemensamt beslut om vad de behöver göra. Varje grupp delegerar sedan en talesperson till ett delegatmöte, där alla talespersoner från vängrupperna möts och redovisar sina diskussioner. Organiseringen av vängrupper baseras på principen av självorganisering och av decentraliserat beslutsfattande. Den är ett instrument som mångfaldigar de möjliga initiativen och gör alla deltagare till organisatörer.
Inom en vängrupp kan det finnas olika roller: en talesperson, en person som ansvarar för aktivistsjukvård, en som ansvarar för det juridiska... Ibland används vängrupper fungerar utifrån en teknisk arbetsindelning: en grupp kan vara medborgarvittnen för att höja säkerheten, en annan spanare, vissa vängrupper kan ansvara för att det finns mat eller vatten under långa aktioner.
Vängruppernas historia
Användandet och organiserandet i vängrupper har en lång historia. De utvecklades i Katalonien och användes på 30-talet i spanska inbördeskriget, när anarkister och kommunister desperat kämpade mot Franco och fascisterna. Modellen plockades upp på 60- och 70-talet av de nya sociala rörelserna och användes inom fredsrörelsen, kvinnorörelsen och miljörörelsen mot kärnkraft: 1969 genomförde 30 000 personer indelade i vängrupper en massiv ickevåldslig blocka av ett kärnkraftverk i tyska Ruhrområdet. När 10 000 personer greps för att ockupera kärnkraftsanläggningen Seabrook i USA spelade vängrupperna en nyckelroll.
Denna form med massaktioner beståendes av klusters eller block av mindre vängrupper plockades åter upp igen av globaliseringsrörelsen i Seattle 1999 och Prag 2000, där det skapades forum och convergence center där autonoma vängrupper kunde planera egna aktioner.
